Category Archives: Reportage

Gästblogg: Las Vegas kan bli den globala uppvärmningens första offer

Städerna i sydvästra USA har det inte lätt just nu. Torkan gör att bristen på regn och snö märks ännu mer än förut. Alla vattenlager har börjat sina. San Diego importerar vatten från norr för enorma summor pengar. Los Angeles har i åratal vetat om de stora riskerna. I Las Vegas står framtiden på spel. Ironiskt nog just på grund av spelandet. Faktum är att stadens bedrövliga miljöhantering sedan många år tillbaka kan komma att göra den till en framtida spökstad.

Om vi börjar i Los Angeles så är det faktiskt ett exempel på en stad som arbetar mycket för att förbättra miljön. Nyligen slutade man helt med att sälja plastpåsar i affärerna. Istället satsar man på papperspåsar som man kan återanvända. Att en stad med Los Angeles storlek gör detta minskar uppskattningsvis produktionen av platspåsar med 2 miljarder exemplar per år. Här ligger dem absolut i framkant bland många amerikanska städer. Om vi istället riktar blickarna ungefär 45 mil österut så låter det annorlunda. Las Vegas som stad är ett slag i ansiktet för många miljökämpar. Stadskärnan har länge varit ett centrum för droger, kriminalitet och prostitution även om det är någonting som håller på att ändras.

Redan på 1800-talet så kom folk till Vegas, men det dröjde till 1911 innan det officiellt blev en stad. Ingen skada skedd hittills, Coloradofloden låg dessutom nära så vatten fanns att tillgå för invånarna. Trots att staden låg mitt i öknen så slog sig folk ned här då det låg mellan Salt Lake City och Los Angeles som var stora städer redan då och ett bra ställe att övernatta på. Men sedan går det utför. År 1931 legaliserades hasardspel och de numer världskända casino-anläggningarna startade upp. Lyxhotell efter lyxhotell byggs upp på huvudgatan The Strip. Neonskyltar som aldrig stängs av har dragit extremt mycket energi de senaste decennierna. Den briljanta idén att starta detta projekt i den otroligt varma Nevadaöknen gör att ännu mer energi går åt till att kyla ner staden med air conditioning som finns överallt, dygnet runt. Kombinera detta med flyg från hela världen som går hit dagligen och du kan själv räkna ut att Las Vegas snabbt blivit en stad som många kräver måste förbättras miljömässigt.

Flyplan-går-ner-för-landning-i-Las-Vegas

I snitt spelar 90% av alla turister bort en summa på ett casino i Las Vegas

Förorterna i de flesta städerna byggs upp bekvämt efter behov. Allt började med staden själv och i takt med den utökades även förorterna med en bekväm hastighet. Så är inte fallet i Las Vegas. Staden växte i en rasande fart. Alla nybyggda casinon och hotell krävde även arbetare vilket i sin tur ledde till att invånarantalet sköt i höjderna. Las Vegas byggdes inte på en dag, men utvecklingskurvan för staden kan antagligen ingen annan stad i modern tid mäta sig med. Förorterna bildades fort tack vare alla nya invånare och således också infrastrukturen. Las Vegas byggdes snabbare än för sitt eget bästa och det är någonting som folk märkt på grund av spåren man sett efteråt.

Infrastrukturen har tagit stor skada på grund av stadens läge i öknen. Det var inget som märktes först med så få invånare, men nu börjar Coloradofloden sakta men säkert sina. Att Las Vegas kommer få slut på vatten inom en snar framtid finns det inga tvivel om, frågan är bara när. Vissa forskningar menar att det kan vara så tidigt som år 2025 om man inte tar mer hänsyn åt vattenkonsumtionen i staden. Lake Mead är den djupaste punkten i Coloradofloden. Över 60 % av den ursprungliga vattennivån är bortpumpad. Senast den var full var 1983. Det är inte heller bara Las Vegas som lever på vattnet i Lake Mead, utan även San Diego, Los Angeles, Phoenix och är beroende utav vattnet. I och med att den globala uppvärmningen ökar så blir torra områden som sydvästra USA ännu torrare. Bristen på både regn och snö i bergen blir allt mer förödande.

The-Strip-Las-Vegas-by-night

Huvudgatan The Strip

Hur ska man då lösa detta? Det verkar onekligen som en omöjlig uppgift, men en kvinna vid namn Patricia Mulroy har på senare år drastiskt minskat vattenkonsumtionen i Nevada. Hon är chef för Las Vegas Valley Water District och hon ser framför sig att för att överleva så måste hon göra det ännu hårdare i framtiden. Hon har lyckats motivera invånarna att använda mindre vatten genom att höja vattenkostnaderna för storkonsumenterna. Innan hon startade verksamheten Southern Nevada Water Authority så skötte varje kommun i Nevada vattenavtalen för just sitt område. Detta ledde till att alla ville ha sin del av kakan. Patricia slog ihop alla kommuner under samma regler och lyckades då strypa till konsumtionen av vatten rejält. Vikten utav samarbete var det som behövdes och hon är övertygad om att detta är någonting som kommer bli bättre under nästa generation i Las Vegas, då fler är medvetna om det stora problemet: ”Det är en generationsfråga och en dag kommer människorna inse att man måste verkligen dra sitt strå till stacken för miljön”.

Över 70 % av vattnet i Nevadas förbrukades utomhus, vilket ledde till att Patricia införde ett generöst bidrag till folk som bytte ut sina vanliga gräsmattor och rabatter till en vattensparande mer ökeninspirerad trädgård. Detta ledde i sin tur till att 30 miljoner liter vatten kunde sparas per år. Det är numer olagligt att anordna en gräsmatta på framsidan av sitt hus och det är även straffbart att låta sin vattenspridare bevattna ytor som cement och sten.

Problemet med miljön är ständigt aktuellt i Las Vegas, vilket ses som någonting positivt. Idag tävlar både hotell och företag med varandra för att visa vilka som kan spara mest vatten och energi. Nu finns det också bättre möjligheter att mäta av vart och hur man kan spara på el, energi och vatten än tidigare. De senaste åren har man världen över blivit bättre på att återvinna värme. I Nevada har man börjat med centrala värmesystem istället för att skicka ut värme till varje enskilt hushåll. Hotellen har halverat sin energianvändning sedan 1980 och början av 2000-talet i Vegas vart en historisk milpunkt då befolkningen ökade medan elanvändningen stagnerade i jämförelse. Att färre personer röker idag jämfört med förut gör också att man inte behöver ventilera lika mycket inomhus, vilket också sparar energi.

Las Vegas är absolut på bättringsvägen. Men staden kan inte enbart klara sig på egen hand. Det krävs att alla kommuner i sydvästra USA också börjar ta till hårdare regler för vattenanvändning.
Det kommer bara bli torrare och torrare här nere och man måste börja anpassa sig. Las Vegas fick den hårda vägen uppleva svårigheterna med en allt för snabbt expanderad stad. Denna gång är det en ökande globalt uppvärmd värld som står emot dem. Verkligheten är ikapp dem. Frågan kvarstår om staden återigen kan stå emot ett stort och snabbt växande problem.

Text och foto: Anton Brandberg, frilandsjournalist som driver USAportalen

Läs också om staden Seattles förbud mot plastpåsar

Leave a Comment

Filed under Reportage

Höviks remake – mode, hållbarhet och feminism

Klänning i återvunnet tyg

Klänning i återvunnet tyg

Caroline Hövik skapar mode av återvunna tyger under sitt eget märke Höviks remake. I katalogen blandas mode med feminism och normkritik. Där skriver hon bland annat om fenomenet “thigh gap””bikini bridge” och andra sjuka ideal för kvinnokroppen.  Intressant och fina enkla kläder!

Mörk-tjej-i-blus-och-shorts-ljus-tjej-i-blus-och-kjol

Blus med shorts eller kjol

Tjejer-i-röd-respektive-grön-klänning

Fina enkla klänningar

Hur kom du på idén, Caroline?

“Jag började sy för ett par år sen och har ingen “fancy” utbildning utan har gått på abf och folkuniversitetet-kurser. Jag har länge handlat alla mina kläder på second hand och när jag lärde mig att sy fick jag upp ögonen för hur mycket tyger det finns på loppisar och secondhand i form av gardiner, dukar och stuvbitar. Jag gör allt själv, designar syr och allt annat som tillkommer. Det är också en stark idé i mitt projekt att jag inte vill skicka kläderna för att bli uppsydda i länder där arbetsvillkoren för sömmerskor usla.

Nu för tiden blir jag mest stressad av att gå i affärer med nyproducerat, allt överflöd men också sättet man portätterar kvinnor i marknadsföring. Jag vill skapa något som känns personligt och som tar avstånd från de normer som gäller i samhället idag det vill säga att vi ska konsumera massor med nytt och se ut på ett visst sätt.

I katalogerna som jag gör till varje kollektion intervjuar jag modellerna om ett feministiskt/normkritisk tema. Jag vill att mina kläder syns i ett samanhang som har menning och tanke och jag vill skapa intresse för bilderna genom att prata med dem som syns där. Jag tycker att få klädesmärken idag vågar ta avstånd och ifrågsätta de ideal som regerar.”

2 Comments

Filed under Reportage, Tips

NeoZeo gör böndernas gödselstackar till oljekällor

Miljöinnovativa företag del 2: NeoZeo gör böndernas gödselstackar till oljekällor och bönderna blir de nya oljeshejkerna  Hur? Jo, häng med nu.

Jag tar tunnelbanans röda linje mot Mörby för att träffa Dr Petr Vasiliev, VD för företaget NeoZeo. Vi har arrangerat ett möte i villa Bellona på Stockholms Universitets campusområde. Ett hus ägnat åt de företag som startas grundat på nya innovationer och forskningsresultat.

wpid-20140521_115943.jpg

Jag och Petr Vasiliev, vetenskapsman och VD för NeoZeo

Petr avlade sin Master i fysik med inriktning på halvledare i St Petersburg. Inom samma fakultet vid universitetet fanns en inspirerande person, nämligen Zjores Alfjorov, nobelpristagare i fysik år 2000 och Petr fick förmånen att arbeta med honom.

“Det var under mina forsatta studier i Japan som jag blev intresserad av entreprenörskap” säger Petr. 2005 fick han en doktorandtjänst vid Stockholms Universitet. Samtidigt lärde han sig företagande vid Stockholm School of Entrepreneurship. 2010 startades NeoZeo AB som en spin-off från Arrheniuslaboratoriet på Stockholms Universitet. Alla i teamet kommer från universitetet med examina i kemi eller biokemi. Styrelseordförande är Lennart Bergström, professor i materialkemi och Petrs tidigare handledare. Sedan 2012 har företaget har också ett kontor i Riga, Lettland. Företaget har fått många priser och utmärkelser, vilket också har säkrat finansieringen.

“Zeo” i företagsnamnet NeoZeo står för Zeoliter. Zeoliter är en grupp aluminiumsilikater som omfattar cirka 60 naturligt förekommande mineral och ett hundratal syntetiska motsvarigheter.  Zeoliter ser ut som ett lerigt pulver och består av alkali-aluminiumsilikater med porös struktur. De har en hel del användingsområden i alla slags porösa material som används i den petrokemiska industrin och som finns bland annat i tvättmedel. “Innovationen bakom NeoZeo är ett nytt sätt att omvandla zeoliterna till pellets (utan att använda bindemedel) som sedan kan användas för gasseparering” förklarar Petr.  Detta kan komma att ha en mängd användningsområden.

Efter ett intensivt sökande en passande användning av innovationen, som skulle vara lämpligt att realisera föll valet på uppgradering av biogas till “ren” metangas sk. biometan. Biometanen är ren i den bemärkelsen att en stor mängd koldioxid och vissa andra ämnen tagits bort och den kan användas som fordonsbränsle (d.v.s. ej ren i vetenskaplig mening). Processen går till så att zeoliterna drar till sig koldioxiden och de andra ämnena och den renade metangasen kan fångas upp. 

 

NeoZeo

Behållare för biogas-uppgradering som kan ställas i en container

Den fordonsgas som finns idag är en blandning av biogas och naturgas. Biogasen produceras i större anläggningar som kommunala verk eller stora bondgårdar. Den renas också, men med en annan, dyrare och inte lika effektiv teknik. “Med biometan behövs inte längre någon naturgas i fordonsgasen och varje djurhållande bonde skulle kunna bli en biogas-producent, eftersom även mindre anläggningar kommer att kunna bli lönsamma” säger Petr.

Gasen skulle också kunna omvandlas till el men det mest effektiva är att göra bränsle eftersom två kubikmeter oförädlad biogas kan renas till 1,2 kubikmeter biometan vilket motsvarar 1, 32 l bensin (och det här är lågt räknat på 35% motoreffektivitet). Motsvarande elenergi är endast 4,2 kW.

Tekniken har testats kontinuerligt och nu planeras en ny pilotanläggning i Uppsala inom projektet biogas XPOSE  som finanasieras av EU via Life programme . Idag är djurhållning en stor källa till koldioxidutsläpp. Möjlighet att ta tillvara metangas från gödsel och dessutom konkurrera ut fossilt bränsle ställer det hela i en bättre dager. Det ska bli spännande att följa NeoZeo i framtiden.

Läs mer på NeoZeo websida

 

Leave a Comment

Filed under Reportage

Solelia – en lysande framtid med solcellsdrivna laddstationer

Jag träffar Per Wickman, tf VD och Patrik Norbring, marknadsföring och försäljning, på Solelia på KTHs campus. Där har de kontorsplats i Sting – Stockholm Innovation and Growth – KTHs affärsinkubator – där innovativa företag får stöd med både nätverk och hjälp att söka finansiering.

Solelia_laddstation.jpg

Solelia laddstation på KTH campus

Som det föredömliga företagsnamnet antyder handlar det om solel och företagets nisch är laddstationer till elbilar med solceller på taket. Laddstationerna produceras i fabrik av inköpta komponenter och målas i valfri färg med logotyp och slogan. ”Produkten levereras färdig och kan sättas på plats och installeras på en dag och sedan genast börja användas” förklarar Per Wickman. ”Varje station producerar så mycket el som en elbil använder i genomsnitt per år. Lite mulet är inga problem och inte kyla heller, det är själva ljuset man vill åt.” Läs mer om solceller. På natten genererar stationen däremot ingen el, men det går att ladda utan att riskera att få med sig ”fulel”. Solelia erbjuder nämligen alla sina kunder medlemskap i Solbanken. Det fungerar just som en vanlig bank fast insättningarna och uttagen görs i solel.

Kunderna är främst kommuner, men också privata företag som t.ex. fastighetsbolag. KTH campusområdes fastighetsbolag, Akademiska hus, har såklart sin egen laddstation på området. Uppsala och Eskilstuna kommuner har investerat i laddstationer från Solelia och i Uppsala finns även enklare laddstolpar som får el från nätet d.v.s. Solbanken. Kunderna hyr oftast laddstationen i ett femårsavtal till en kostnad av 3000 kr i månaden. Ofta använder den kommunala verksamheten, som till exempel hemtjänsten, stationerna. Elbilar passar utmärkt för deras verksamhet eftersom de kör kortare sträckor och och har koll på exakt hur mycket de kör. Privata bilister som kör enbart på el är ovanligare, de känner sig tryggare med hybridbilar så att de kan köra längre sträckor när de behöver, men visst växer elbilsmarknaden även bland privatbilister.

wpid-20140527_103307.jpg

Per Wickman och Patrik Norbring på Solelia

”Med en elbil kan man inte köra på samma sätt som med en fossilbil, säger Per. Man måste stanna och ladda efter sådär 10-15 mil, även om utvecklingen har gått kraftigt framåt. Det märks också tydligare hur man kör. En ryckig och vårdslös körstil straffar sig hårt i form av hög elförbrukning. Elbilsförare kör därför lugnare och försiktigare.”

Det som är roligt med de här stationerna är att det är ett färdigt koncept som säljs direkt till kund. De syns och går färgsätta med kundens egna budskap och färg. För både kommuner och företag är det ju viktigt att informera användare, vare sig det är kommuninnevånare eller kunder, att här kan de tanka solel.

Vi är vana att se energikällor som ändliga och begränsade resurser som ger massor av utsläpp och riskerar att ta slut (som olja) eller gör stora ingrepp i naturen (som vattenkraft) eller orsakar avfall och stora risker (som kärnkraft), men solenergi är som en evighetsmaskin. ”Solpanelerna som sattes upp på 70-talet fungerar och genererar el än idag” säger Patrik Norbring”och då är de ju av dålig kvalitet jämfört med de som produceras idag. De har en garantitid på 25 år men håller mycket längre, hur länge får vi veta först i framtiden”

”Som det ser ut idag saknas en nationell strategi för att främja förnyelsebar energi trots att kunskapen finns, se till exempel utredningen Fossilfri fordonsflotta, vilket gör att det kan gå lite trögt” menar Per. Men helst vill Per använda uttrycket förnyelsebar istället för fossilfri eftersom det senare innefattar kärnkraft. ”Det är klart att vi tror på en lysande framtid för elbilar och solcellsdrivna laddstationer” avslutar Per.

Läs mer om svensk solenergi.

Leave a Comment

Filed under Reportage

Miljöinnovativa företag: ClimateWell

I en industrifastighet i Hägersten utanför Stockholm utvecklar det svenska företaget ClimateWell världens mest effektiva solfångare och det är inte det enda. Här är en intervju med företagets VD Per Olofsson.

image

VD Per Olofsson framför ClimateWells testanläggning på taket av företagets fastighet. Temperaturer och energieffektivitet testas och mäts kontinuerligt.

Det är två saker som kan rädda oss från klimathotet. Det ena, som jag har skrivit ganska mycket om, är livsstilsförändringar kombinerat med en aktiv miljöpolitik och det andra är teknik och innovationer. Därför kommer jag att skriva en serie inlägg om just den här sortens, som jag kallar det, miljöinnovativa företag. Först ut i raden är solenergiföretaget ClimateWell.

Till skillnad från solceller som fungerar som dioder och skapar elektrisk ström när solen lyser på dem handlar det om solfångare (solar thermal collectors). Solfångare omvandlar solens energi till värme och i det här fallet också kyla. I en industrifastighet i Hägersten utanför Stockholm utvecklar ClimateWell världens mest effektiva solfångare.

Det var på 70-talet man började undersöka alternativa energikällor som solenergi. Göran Bolin startade Solsam Sunergy som kom att bli ledande på den svenska marknaden för solfångare. Samtidigt utvecklade Ray Olsson, kemist och expert på salter och deras förmåga att absorbera och släppa ifrån sig vätska, sin teknik för att utvinna värme ur denna process drivet av solenergi. Men det blev inget han kunde kommersialisera då, utan han ägnade sig åt andra projekt. I mitten av  1990-talet när skrev Rays fru, Mona, under sina kemistudier en uppsats om salter och just denna process. Ray läste uppsatsen och konstaterade att “Det här skulle aldrig fungera” – Eller? Morgonen efter började han bygga ett labb för att testa den teori som uppsatsen beskrev. Båda makarna står med på patentet som utfärdades 1998 för ett unikt sätt att utvinna värme och kyla ur solenergi och företaget SunCool grundades. Det var 2001 Göran Bolin, som letat världen runt efter en lämplig partner, hittade Ray Olsson och företaget ClimateWell grundades. Kort därefter tillkom investerare och forskare som trodde på det unika konceptet.

Jag ska ge mig på ett försök att i enkla ordalag beskriva hur grundprodukten fungerar.

step_1

 

Produkten består av två behållare, den ena med salt (reaktor) och den andra med vatten (evaporator). Saltet drar åt sig vattenmolekylerna och absorberar dem. När reaktorn med saltet värms upp av solen återvänder vattnet.

step_7

 

Som ett resultat av det tas energi ur vattnet och det blir kallare och kallare tills temperaturskillnaden når det maximum som definieras av saltets egenskaper d.v.s. vid vilken temperatur vattenmolekylerna dras till saltet respektive vattnet.

Nu har vi en värmepump/värmeväxlare som kan transportera vattenburen värme eller kyla efter behov.  När flödet mellan behållarna stängs av kan energin sparas för att användas senare.

Företaget har idag 25 anställda i Hägersten varav de flesta sysslar med utveckling och test i de olika labben. Produktionen sker externt. Numera fokuserar ClimateWell enbart på att göra komponenter till producenter av bland annat värme- och kylanläggningar.

En sådan partner är General Electric – ett av världens största företag med en enormt bred produktportfölj. Samarbetet började med att GE utlyste en tävling för att få fram nya lösningar inom miljöinnovation från hela världen: ecomagination. “Jag tvivlade på att det skulle löna sig att vara med, men en bekant på GE övertalade mig att det här var rätt forum för ClimateWell.” säger Per Olofsson. Ansökan skickades in och i augusti 2010 stod företaget som segrare. “Det visade sig att det inte bara var en tävling för att skapa positiv PR för GE utan man tog verkligen hand om resultatet” fortsätter Per och en effektiv process tog vid där Per och hans kollegor kopplades samman med olika avdelningar inom GE där tekniken skulle kunna appliceras. Processen resulterade i ett antal “lägst hängande frukter”. En av dem som nu är realiserad är HeatBoost, en komponent till natur- och biogasdrivna varmvattenberedare som GE tänkt lansera på den amerikanska marknaden och som reducerar gasåtgången till hälften.

wpid-20140514_105500.jpg

Suncool-enheter som testas och packas för leverans till Karlstad.

Just nu pågår ett stort projekt i Karlstad där Löfbergs och ClimateWell bygger världens första storskaliga testanläggning av solpaneler för både värme och kyla på taket av Löfbergs anläggning. Projektet innebär att en 180 kvadratmeter stor testanläggning byggs på delar av taket på Löfbergs lokaler i centrala Karlstad. Anläggningen beräknas vara i drift i juni 2014. Projektet har en budget på 30 miljoner kronor. EU (Life+) står för ena halvan, Löfbergs och ClimateWell för den andra. “Den nya tekniken kan minska energianvändningen med 90 procent. När det gäller koldioxidutsläppen skulle de kunna minska med över 300 miljoner ton per år om tekniken används på befintliga fastigheter. Det motsvarar utsläpp från 100 miljoner bilar”, säger Per Olofsson. Mer information om projektet i SVT och TV4.

Men det behöver inte handla om att utvinna solenergi. Ett av ClimateWells senaste projekt handlar om att utvinna spillvärme ut motorn för att luftkonditionera förarhytten i lastbilar. Främst kommer detta att vara applicerbart i USA där lastbilschaufförerna ofta övernattar i hyttens tillhörande sovrum (Ja, det är sant!) och behöver AC hela natten. Läs mer om det projektet i Ny Teknik.

“Det här är bara början, det finns massor av områden där den här tekniken skulle kunna appliceras” avslutar Per Olofsson.

Läs mer på ClimateWells hemsida.

4 Comments

Filed under Reportage

RenZero – Sveriges första nära-noll-renoverade småhus

Nya sk. passivhus som inte förbrukar någon energi alls för uppvärmning och lågenergihus har ju funnits länge. Men om vi ska dra ner energiförbrukningen i hela landet går det inte att förlita sig enbart på nybyggda hus, man måste göra något år de gamla också.

Det har byggleverantörerna Paroc, Nibe och Elitfönster gjort i ett gemensamt projekt som de kallar RenZERO.

Sveriges första nära noll renoverade småhus

Sveriges första nära noll renoverade småhus

Med stöd från EU har man tillsammans skapat en enkel och kostnadseffektiv paketlösning för äldre hus som är i behov av renovering och energieffektivisering. Konceptet innefattar tilläggsisolering, byte av värmekälla, ventilation, fönster och dörrar och garanterar en mycket låg energianvändning.

– Det känns häftigt att på så kort tid gå från ett gammalt energislukande hus till ett klimatsmart hus som håller för framtiden. Dessutom har vi kunnat behålla husets ursprungliga utseende och karaktär. Min morfar hade varit glad över att se sitt gamla hus så här, säger Ola Åkerström som bor i pilothuset tillsammans med fru och två döttrar.

Sedan introduktionen av pilotprojektet i Skarpnäck, Sveriges första nära-noll-renoverade småhus, har diskussionen om energirenovering tagit ordentlig fart.
– I branschen pratar man nu om energirenovering som nästa stora marknad inom byggindustrin. Eftersom energipriserna bara fortsätter att stiga kommer energisnåla hus att ha högt marknadsvärde. renZERO är först ut på en marknad som vi tror kommer att explodera framöver, säger Lars Westerlund, divisionschef Byggisolering, Paroc Group.

Renoveringen innefattar sådant som:

  • Täthet
  • Tak
  • Fasadpanel
  • Fönster och fönsteromfattning
  • Värme och ventilation
  • Isolering av rör och kanaler

Läs mer om RenZERO

5 Comments

Filed under Reportage

Fler bilder från Eco Now

image

Glada Nina Färdig VD på Green Laces som säljer veganska, rättvisemärkta och ekologiska skor och snygga!

image

Smart uppfinning från Showerreheat som gör att det använda vattnet får värma upp det nya.

image

Det var flera föredrag, bland annat om Äkta vara.

akrylat aspen

Och här pratar vi akrylatbensin från Aspen, smart och enkelt!

PS. Gillar du den här bloggen? Rösta fram den till Årets miljöblogg genom att klicka på Lisas miljöblogg på En lagom dos grönt

2013-11-11 Rättelse: Företaget med duschvärmeväxlaren som jag träffade på Eco Now heter ShowerREheat inte Showerheat. Länken är rättad!

Leave a Comment

Filed under Reportage

Ingen tjänar pengar på hästskit – om ekologisk trädgårdsodling

Lite siffror om fritidsodling

Hur påverkar vi fritidsodlare miljön? Ja det verkar inte vara så utforskat, konstigt med tanke på att den totala ytan trädgårdar (utan gångar och garageuppfarter) i Sverige utgör 300 000 hektar enligt SLU. Som en jämförelse utgör landets anlagda parker och trädgårdar som inte är tillhör fritidsodling 74 000 hektar och jordbruksarealen 2,6 miljoner hektar och handelsträdgårdar tar upp endast 12 000 hektar. Läs mer i VäxtEko: Bruket av växtnäring i fritidsodlingar Enligt samma skrift är anledningen till att det saknas samlad kunskap om det här området att fritidsodlarna inte är en enhetlig grupp och att den inte finns en bra statisktik över försäljningsstatisktiken av gödselmedel som det gör på lantbrukssidan.

En som vet mycket om det här är Eva-Lotta Thunqvist universitetslektor på Centrum för Hälsa och Byggande vid KTH. Hon är också projektledare för Växthuset vid Berga naturbruksgymnasium, som ska inspirera forskare, skolklasser och allmänheten till att göra världen mer hållbar. Växthuset är ett experiment som ska visa att man kan skapa ett energieffektivt kretslopp och tanken med att lägga det intill naturbruksgymnasiet är att biogas från jordbruket ska användas till uppvärmning. Det ska innehålla en fisktank och det näringsrika vattnet från fisktanken ska användas i odlingen av bland annat tomater. Ett problem med fiskodlingar är nämligen att vattnet blit alltför kväverik bristen på syre och dödar livet på sjöbotten.

Eva-Lotta Thunqvist i experimentväxthuset

Eva-Lotta Thunqvist i experimentväxthuset på Berga naturbruksgymnasium

Villaägare sprider ut stora mängd konstgödsel och gifter

En anledning till att intressera sig för trädgårdsodlingen är, enligt Eva-Lotta, att i proportion till sin areal använder villaägare mer konstgödsel än jordbruket och det orsakar också proportionellt mer kväveläckage eftersom man lägger ut mer än vad jorden och växterna kan ta åt sig och inte sällan vid fel tidpunkt. “En jordbrukare gödslar när det ger maximal effekt hon eller han har inte råd att göra fel och då blir också kväveutsläppet mindre” fortsätter hon. På samma sätt använder villaägare också stora mängder bekämpningsmedel. “Alla kemikalier vi sprider ut kommer tillbaka i någon form”

Fritidsodlingen bidrar till effekterna i lokala vattendrag som Öringesjön i Tyresö och i Mälaren. Både Stockholm och Tyresö kommun får sitt dricksvatten från Mälaren.

Snyggare gräsmatta än grannen – till varje pris?

Det som upprör mig är att man förstör naturen och släpper ut gifter bara för att få en snygg trädgård. Här handlar det alltså inte om att mätta jordens befolkning eller något sådant, utan om att ha snyggare gräsmatta än grannen. Senast jag skulle köpa gödsel i en handelsträdgård så rekommenderade säljaren konstgödsel istället för hästgödsel. Nu var det några år sedan (varför förklarar jag nedan) men när jag tänker på det blir jag fruktansvärt upprörd.

Konstgödsel kräver stora energiinsatser för att tillverkas. För att producera kvävegödsel används idag den så kallade Haber Bosch processen. Med höga temperaturer och ett högt tryck kombineras kväve och väte till ammoniak, huvudingrediensen i konstgödsel. Processen kräver stora mängder fossil energi, främst i form av naturgas. Konstgödsel förbättrar inte jorden utan mer gödsel måste hela tiden tillföras.

Alternativ till konstgödsel och gifter

Naturlig gödsel är sådan gödsel som inte tillverkas kemiskt  av människan utan kommer från naturen på ett eller annat sätt. Naturlig gödsel  kallas ibland för biologisk gödsel, för att skilja den från den kemiska  konstgödseln.

Man kan skapa sin egen naturliga gödsel genom att samla in  allt organiskt avfall som trädgården producerar och kompostera det istället för  att köra bort det. Gräsklipp, fallna blad, bortskurna växtdelar, fallfrukt mm  innehåller massor av näring som jorden mycket gärna vill ha tillbaka. Ett annat  exempel på naturlig gödsel är den som produceras av djur, t ex stallgödsel och  hönsgödsel. Så kallat organsikt avfall blir också utmärkt gödsel och säljs i  form av benmjöl, blodmjöl, hornmjöl och liknande.

Naturlig gödsel precis som konstgödsel måste användas i rätt mängd och vid rätt  tillfällen för att få bra effekt. Felaktig användning av naturlig gödsel kan  göra mer skada än nytta. Generellt sätt är det bäst att sprida naturlig gödsel  under våren innan man börjar plantera i trädgården, så finns den tillgänglig  för växterna under hela växtsäsongen. Under sommaren kan man använda sig av  färskt gräsklipp för att fylla på näringsförråden i jorden samtidigt som man  förhindrar uttorkning och skuggar rötterna. Mer om naturgödsel

Kompost

Det är mycket tal om att samla in biologiskt avfall  i bruna soptunnan eller papperspåse. Men jag vill inte ge ifrån mig mitt biologiska hushållsavfall. Tack vare min varmkompost som rymmer 400 liter och ger ungefär 200 liter finfin kompostjord varje år behöver jag varken köpa gödsel eller planteringsjord och det är därför det var ett par år sedan jag var i en handelsträdgård senast. Det räcker mer än väl till min frimärksstora radhusträdgård.

Min trädgård med komposttunnan tagen förran veckan - nu är snön borta.

Min trädgård med komposttunnan tagen förran veckan – nu är snön borta.

I komposten, som är isolerad och säkrad för råttor och andra skadedjur, kan jag lägga allt från kött, skal mm. Man behöver inte blanda om. Det enda viktiga är att tillföra rätt mängd kol i form av en torv och sågspånsblandning (som jag köper) eller finfördelade grenar (som jag fixar själv med hjälp av min kompostkvarn). Inte nog med att jag slipper åka till en handelsträdgård. Jag behöver heller aldrig slänga ris på tippen, allt ris från grenar som är smalare är 4 cm i diameter kan jag mala ner och använda. Jag tycker att komposten är helt faschinerande. När jag öppnar den på våren hittar jag ettiketterna från bananer, men bananskalen finns det inget kvar av.

I en öppen trädgårskompost går det inte att lägga köttavfall eller mat, möjligtvis skal och kaffesump tillsammans med trädgårdsavfall. Där går processen långsammare, men det går att snabba upp om man blandar i naturgödsel. Även där gäller att det måste vara en bra balans mellan kväve och kol och att det måste vara någorlunda finfördelat. Har du en stor trädgård med mycket ris kan du anlägga en kompostlimpa.

Läs på om du vill ha en fungerande kompost. De flesta av mina grannar har ett kompostgaller med en rishög i. Det är ingen kompost! Det tar flera år att brytas ner.

Gifter

Här är det ganska enkelt, man ska inte sprida ut gifter, punkt. “Alla kemikalier man sprider ut kommer tillbaka i någon form” säger Eva-Lotta Thunqvist och det finns också så mycket altenativ till att använda gifter. Alltfrån att försiktigt gödsla en mossig gräsmatta till att skrämma bort rådjur med fårull doppat i blodmjöl och ammoniak. Kämpa inte emot naturen utan odla de växter som trivs. Plocka sniglar och klipp av de värsta bladlusgrenarna eller spraya med såpvatten.

Ingen gör reklam för hästskit

Men nu är ju världen så beskaffad att någon ska alltid tjäna pengar. Därför överöses vi husägare och fritidsodlare av allehanda reklam för allt möjligt som vi inte behöver. Ingen tjänar ju pengar på såpvatten eller för den delen hästskit. Så det bästa sättet att komma tillrätta med de här problemen är att själv skaffa sig kunskap. För min del har jag beställt boken Ekologisk trädgårdsglädje men det anordnas också kurser i ekologisk odling.

538057_10151578369683637_1741025807_n

Återvinning i trädgården, gamla tygkassar används som solskydd för buxbom

Leave a Comment

Filed under Reportage, Tips

Hett om mat – Kf Stockholm

KfS medlemsöte

Nästan fullsatt i Folkets hus i Stockholm under Konsumentföreningen Stockholms medlemsmöte med mat-tema. På bilden: Annika Olsson professor i förpackningslogistik visar hur viktiga förpackningarna är för maten.

Påväg hem från Konsumentföreningen Stockholms medlemsseminarium. Det var ett gediget program med olika aspekter kring mat. Den jag gillade mest var Håkan Jönsson som är kock författare och docent i etnologi vid Lunds universitet. Han pratade om hur synen på matindustrin och gastronomi har förändrats genom historien. Jag köpte också hans senaste bok som han har skrivit tillsammans med sin mamma Bodil Jönsson – Tankar om mat. Sedan fick vi höra om förpackningar, närodlat och vacker sång av Vera Vinter.

Louise König, Hållbarhetschef KF/Coop pratade om hur Coops sortiment väljs ut. Coop har Sveriges största utbud av ekologiska varor ändå köper vi konsumenter bara 7% ekologiskt.

“Köp inte Dafgårds!” vädjade den söta tanten och jag fick lova heligt och dyrt. Tanten var gammal och i behov av hemtjänst som utfördes av mig, ett extraknäck när jag pluggade på Högskolan i Skövde, men laga mat det kunde hon. Och hon var misstänksam mot matfabrikanten i hennes hembygd. Dafgårds har ju också varit i blickfånget för kritik om matfusk, nu senast i samband med hästköttskandalen. Nu blev i vilket fall Magnus Dafgård, vice VD på Gunnar Dafgård AB, grillad av den duktiga moderatorn Louise Ungerth, KfS, om matindustrin och hur den fungerar. Kritiken som kom 2007 i samband med boken Den hemlige kocken då en Dafgårdsprodukt anklagades för att ha maximalt med tillsatser blev ett hårt slag, men efter det genomförde matfabrikanten flera stora förändringar mot naturligare råvaror och mer närodlat.

Jag var tvungen att bege mig hemåt i pausen och missade alltså presentationen om Hormonstörande ämnen och Myter om maten samt Släng inte maten. Men jag behöver inte “gråta över den spillda mjölken”. Hela tillställningen filmades och kommer att sändas av SVT UR. Hela programmet finns på Konsumentföreningens hemsida.

1 Comment

Filed under politik och diskussioner, Reportage

Köpa och sälja begagnat – tips!

Att köpa och sälja begagnat är ju bra för både miljön och plånboken. Någon som är riktigt duktig på att köpa och sälja begagnat är min kompis Ulrika Lundblad, så vi tog ett snack över en fika.

Det började med barnprylar och barnkläder. “Det finns ingen anledning att köpa nya alls, särskilt inte finkläder. De slits ju inte på samma sätt som andra kläder” säger hon. Visst köper Ulrika också nya kläder. Då blir det kvalitetskläder som Polarn o Pyret eller Gnejs, som har bra ytterkläder, de är också lättare att sälja efter användning. “När jag köper nytt tänker jag på att jag ska kunna sälja dem också sedan. Jag handlar på reorna, vinterkläder på våren och sommarkläder på hösten. Ofta kan jag sälja dem till samma pris som jag köpte dem för efter det att barnen har växt ur dem, totalt går jag plus minus noll på barnkläder!” fortsätter Ulrika.

Men det är inte bara kläder eller grejer till ungarna som man kan fynda på nätet. Ulrika köper mycket inredning, porslin och textilier begagnat. Tyger är jättebilligt, det kostar knappt något alls och om man gillar retro är det lätt att göra fynd. Det är bra om man kan tänka sig att fixa och laga eller måla om. “Ett projektrum där man kan förvara och pyssla med grejerna är bra att ha” säger Ulrika med ett skratt.

loppisporslin Gustavsberg Stig Lindberg

Loppisporslin, snyggt och trendigt

Blocket är det vanligaste stället att hitta möbler, men det finns också på Tradera. Du kan välja att se annonser per område så att du slipper åka för långt när du ska hämta dem. “Några av mina bästa möbelfynd har jag gjort på Tradera, t.ex. två sängar till barnen för 150 kr” säger Ulrika.

Carl Malmsten säng

Carl Malmsten-säng köpt för en blillig penning. Överkastet gjorde Ulrika av ett gardintyg som hon har “fodrat” med ett täcke på undersidan. Kuddarna är också loppisfynd. Lägg också märke till det eleganta nattduksbordet som självklart också är ett begagnatfynd!

Sakerna som gjordes på 50-60-70-talet har ofta bra kvalitet. Porslin t.ex. bär lite eller inga spår trots intensiv användning. Jämför med hur repig och kantstött en tallrik från Ikea ser ut efter bara ett par års användning.

Sälja vidare – är det inte mycket jobb för lite pengar?

Det behöver inte vara krångligt att sälja. Ta några grejer i taget, fota och lägg upp på Tradera eller på Blocket. Du kan också använda en lokal Facebook-grupp, då kostar det inget. Ska du däremot vara med på en loppis eller själv anordna en krävs lite mer engagemang. Men det är roligt och ett bra sätt att skapa gemenskap i kvarteret eller bland dagis-/skol-/idrottsklubbsföräldrarna.

Känner du ändå att du inte orkar att sälja kan du ge till vänner och bekanta eller till välgörenhet. Ofta finns det en container på återvinningsstationen där hela, fina saker kan skänkas vidare. Så är åtminstone fallet i Tyresö kommun. Dock tar de ej emot tjock-tv..

Är det säkert eller kan man bli lurad?

Ulrika som säljer mycket på nätet har bara varit med om oseriösa spekulanter i ett par fall. I ett fall var det en engelsktalande person som skulle skeppa en soffa han ville köpa till England. Det lät ju väldigt underligt så Ulrika gjorde en sökning på nätet och det visade sig att den här personen hade lurat eller försökt lura flera personer att betala skeppningsavgift. “Om någon krånglar eller ställer konstiga krav ska man akta sig, det bästa är då att säga att varan redan är såld. Sen ska man tänka på att inte hålla på med summor som är för stora ifall att något går snett” menar Ulrika. Det finns professionella auktionsfirmor som man kan anlita till sånt. Där kan man förresten också hitta saker om man är beredd att betala lite mer, men ofta är det ändå billigt om man jämför med en del nytillverkade saker.

Nya vanor

Själv har jag både köpt och sålt en del på Tradera och Blocket. Man förstår inte riktigt hur man klarade sig innan det fanns! Men nu har jag fått ny inspiration och tips om fler siter där man kan hitta saker eller göra sig av med saker för den delen. Kommentera gärna med era egna bästa tips!

Länkar

Tradera

Blocket

Tyresö köp & sälj på Facebook

Loppis.se eller Svenska loppisar – hitta loppisar i ditt närområde

Metropol.se – medlemsbaserad auktionssite

Sportbytarboden i Täby -finns säkert andra liknande affärer på olika ställen runt om i landet

Pingstkyrkan second hand

Glöm inte heller de traditionella ställena som lappar i din lokala livsmedelsbutik, nätbaserad eller traditionell anslagstavla på jobbet, friluftfrämjandets sportbytardagar, Myrorna eller andra välgörenhetsaffärer mm.

5 Comments

Filed under Reportage, Tips