Tag Archives: vatten

Är det dyrare att tänka på miljön?

lana-pengar-snabbt
Mitt svar på den frågan är nej och här är mina argument.

1. Det är vi i den rika världen som konsumerar mest av jordens resurser som också släpper ut mest koldioxid. På samma sätt är det de individer som har störst inkomst som förbrukar mest koldioxid genom att resa, äta mer kött, konsumera saker, uppvärmning av stora hus och sommarstugor och drivmedel till bilen. Oavsett vad du gör med dina pengar släpper du ut koldioxid. Men hur vi spenderar pengarna har såklart betydelse.

I boken “Konsumera mer – dyrköpt lycka” ger Annika Carlsson Kanyama, forskare på KTH och en av författarna, fyra exempel på hur man kan spendera 1000 kr på olika sätt under en helg och vad de olika alternativen ger i koldioxid utsläpp. Allra mest koldioxidutsläpp ger alternativet Resa bort till stugan vintertid, där 40 l bensin och el för uppvärmning av stugan ger 284 kg CO2. Tvåa kommer Bjuda vännerna på mat och dryck som ger 67 kg CO2, men det skulle vara enkelt att minska ner om man bjöd på vegetariskt och slopade salladsgrönsaker. Åka till en stormarknad och shoppa ger 50 kg CO2 och det bästa alternativet är att Stanna i stan, äta ute gå på koncert och ta en taxi hem. Alltså är tjänster betydligt mer klimatsmart än varor och drivmedel.

2. Mat

Det är mycket tjat om att ekologisk mat är dyrare. Ja, det är den, men den har också högre kvalitet. Kvalitet som många är beredda att betala för så att deras barn och de själva slipper få i sig rester av bekämpningsmedel. Dessutom kan man spara en massa pengar på att ta tillvara på all mat man handlar och på att minska mängden kött. Lyxa till det med oxfilé på nyår, då är det roligare än om du äter det varje vecka. Problemet är egentligen inte att den ekologiska maten är för dyr, det är att den icke-ekologiska maten är för billig! Läs mer om det på dyraremat.nu

3. Resor

Något som retar mig är att det är så dyrt att åka tåg jämfört med att flyga. Om flyget fick betala sina egna miljökostnader skulle det se annorlunda ut. Rösta på de politiker som vill ändra på det här!

4. Konsumtion

Konsumera färre men dyrare varor av högre kvalitet. Köp och sälj begagnat och använd överskottet till att “rösta med plånboken” genom att köpa miljövänliga varor.

5. Skönhetsmedel
Ja, jag köper dyrare ekologiska skönhetsmedel som hårfärg, krämer, smink etc. Men man kan också köpa en liten plastflaska och fylla den med ekologisk oliv- eller rapsolja, att använda istället för en dyr lotion – billigare kan det inte bli! Eller så gör du dina skönhetsmedel själv, läs mer på no poo eller tidigare inlägg.

Synpunkter eller frågor? Kommentera gärna!

Jag har placerat min blogg i Tyresöbloggkartan.se!

http://intressant.se/intressant

Leave a Comment

Filed under Tips

Ingen tjänar pengar på hästskit – om ekologisk trädgårdsodling

Lite siffror om fritidsodling

Hur påverkar vi fritidsodlare miljön? Ja det verkar inte vara så utforskat, konstigt med tanke på att den totala ytan trädgårdar (utan gångar och garageuppfarter) i Sverige utgör 300 000 hektar enligt SLU. Som en jämförelse utgör landets anlagda parker och trädgårdar som inte är tillhör fritidsodling 74 000 hektar och jordbruksarealen 2,6 miljoner hektar och handelsträdgårdar tar upp endast 12 000 hektar. Läs mer i VäxtEko: Bruket av växtnäring i fritidsodlingar Enligt samma skrift är anledningen till att det saknas samlad kunskap om det här området att fritidsodlarna inte är en enhetlig grupp och att den inte finns en bra statisktik över försäljningsstatisktiken av gödselmedel som det gör på lantbrukssidan.

En som vet mycket om det här är Eva-Lotta Thunqvist universitetslektor på Centrum för Hälsa och Byggande vid KTH. Hon är också projektledare för Växthuset vid Berga naturbruksgymnasium, som ska inspirera forskare, skolklasser och allmänheten till att göra världen mer hållbar. Växthuset är ett experiment som ska visa att man kan skapa ett energieffektivt kretslopp och tanken med att lägga det intill naturbruksgymnasiet är att biogas från jordbruket ska användas till uppvärmning. Det ska innehålla en fisktank och det näringsrika vattnet från fisktanken ska användas i odlingen av bland annat tomater. Ett problem med fiskodlingar är nämligen att vattnet blit alltför kväverik bristen på syre och dödar livet på sjöbotten.

Eva-Lotta Thunqvist i experimentväxthuset

Eva-Lotta Thunqvist i experimentväxthuset på Berga naturbruksgymnasium

Villaägare sprider ut stora mängd konstgödsel och gifter

En anledning till att intressera sig för trädgårdsodlingen är, enligt Eva-Lotta, att i proportion till sin areal använder villaägare mer konstgödsel än jordbruket och det orsakar också proportionellt mer kväveläckage eftersom man lägger ut mer än vad jorden och växterna kan ta åt sig och inte sällan vid fel tidpunkt. “En jordbrukare gödslar när det ger maximal effekt hon eller han har inte råd att göra fel och då blir också kväveutsläppet mindre” fortsätter hon. På samma sätt använder villaägare också stora mängder bekämpningsmedel. “Alla kemikalier vi sprider ut kommer tillbaka i någon form”

Fritidsodlingen bidrar till effekterna i lokala vattendrag som Öringesjön i Tyresö och i Mälaren. Både Stockholm och Tyresö kommun får sitt dricksvatten från Mälaren.

Snyggare gräsmatta än grannen – till varje pris?

Det som upprör mig är att man förstör naturen och släpper ut gifter bara för att få en snygg trädgård. Här handlar det alltså inte om att mätta jordens befolkning eller något sådant, utan om att ha snyggare gräsmatta än grannen. Senast jag skulle köpa gödsel i en handelsträdgård så rekommenderade säljaren konstgödsel istället för hästgödsel. Nu var det några år sedan (varför förklarar jag nedan) men när jag tänker på det blir jag fruktansvärt upprörd.

Konstgödsel kräver stora energiinsatser för att tillverkas. För att producera kvävegödsel används idag den så kallade Haber Bosch processen. Med höga temperaturer och ett högt tryck kombineras kväve och väte till ammoniak, huvudingrediensen i konstgödsel. Processen kräver stora mängder fossil energi, främst i form av naturgas. Konstgödsel förbättrar inte jorden utan mer gödsel måste hela tiden tillföras.

Alternativ till konstgödsel och gifter

Naturlig gödsel är sådan gödsel som inte tillverkas kemiskt  av människan utan kommer från naturen på ett eller annat sätt. Naturlig gödsel  kallas ibland för biologisk gödsel, för att skilja den från den kemiska  konstgödseln.

Man kan skapa sin egen naturliga gödsel genom att samla in  allt organiskt avfall som trädgården producerar och kompostera det istället för  att köra bort det. Gräsklipp, fallna blad, bortskurna växtdelar, fallfrukt mm  innehåller massor av näring som jorden mycket gärna vill ha tillbaka. Ett annat  exempel på naturlig gödsel är den som produceras av djur, t ex stallgödsel och  hönsgödsel. Så kallat organsikt avfall blir också utmärkt gödsel och säljs i  form av benmjöl, blodmjöl, hornmjöl och liknande.

Naturlig gödsel precis som konstgödsel måste användas i rätt mängd och vid rätt  tillfällen för att få bra effekt. Felaktig användning av naturlig gödsel kan  göra mer skada än nytta. Generellt sätt är det bäst att sprida naturlig gödsel  under våren innan man börjar plantera i trädgården, så finns den tillgänglig  för växterna under hela växtsäsongen. Under sommaren kan man använda sig av  färskt gräsklipp för att fylla på näringsförråden i jorden samtidigt som man  förhindrar uttorkning och skuggar rötterna. Mer om naturgödsel

Kompost

Det är mycket tal om att samla in biologiskt avfall  i bruna soptunnan eller papperspåse. Men jag vill inte ge ifrån mig mitt biologiska hushållsavfall. Tack vare min varmkompost som rymmer 400 liter och ger ungefär 200 liter finfin kompostjord varje år behöver jag varken köpa gödsel eller planteringsjord och det är därför det var ett par år sedan jag var i en handelsträdgård senast. Det räcker mer än väl till min frimärksstora radhusträdgård.

Min trädgård med komposttunnan tagen förran veckan - nu är snön borta.

Min trädgård med komposttunnan tagen förran veckan – nu är snön borta.

I komposten, som är isolerad och säkrad för råttor och andra skadedjur, kan jag lägga allt från kött, skal mm. Man behöver inte blanda om. Det enda viktiga är att tillföra rätt mängd kol i form av en torv och sågspånsblandning (som jag köper) eller finfördelade grenar (som jag fixar själv med hjälp av min kompostkvarn). Inte nog med att jag slipper åka till en handelsträdgård. Jag behöver heller aldrig slänga ris på tippen, allt ris från grenar som är smalare är 4 cm i diameter kan jag mala ner och använda. Jag tycker att komposten är helt faschinerande. När jag öppnar den på våren hittar jag ettiketterna från bananer, men bananskalen finns det inget kvar av.

I en öppen trädgårskompost går det inte att lägga köttavfall eller mat, möjligtvis skal och kaffesump tillsammans med trädgårdsavfall. Där går processen långsammare, men det går att snabba upp om man blandar i naturgödsel. Även där gäller att det måste vara en bra balans mellan kväve och kol och att det måste vara någorlunda finfördelat. Har du en stor trädgård med mycket ris kan du anlägga en kompostlimpa.

Läs på om du vill ha en fungerande kompost. De flesta av mina grannar har ett kompostgaller med en rishög i. Det är ingen kompost! Det tar flera år att brytas ner.

Gifter

Här är det ganska enkelt, man ska inte sprida ut gifter, punkt. “Alla kemikalier man sprider ut kommer tillbaka i någon form” säger Eva-Lotta Thunqvist och det finns också så mycket altenativ till att använda gifter. Alltfrån att försiktigt gödsla en mossig gräsmatta till att skrämma bort rådjur med fårull doppat i blodmjöl och ammoniak. Kämpa inte emot naturen utan odla de växter som trivs. Plocka sniglar och klipp av de värsta bladlusgrenarna eller spraya med såpvatten.

Ingen gör reklam för hästskit

Men nu är ju världen så beskaffad att någon ska alltid tjäna pengar. Därför överöses vi husägare och fritidsodlare av allehanda reklam för allt möjligt som vi inte behöver. Ingen tjänar ju pengar på såpvatten eller för den delen hästskit. Så det bästa sättet att komma tillrätta med de här problemen är att själv skaffa sig kunskap. För min del har jag beställt boken Ekologisk trädgårdsglädje men det anordnas också kurser i ekologisk odling.

538057_10151578369683637_1741025807_n

Återvinning i trädgården, gamla tygkassar används som solskydd för buxbom

Leave a Comment

Filed under Reportage, Tips

Egen utmaning – minska mängden rengöringsmedel

image

Mirakeltrasor för kök, badrum och glas samt en dammduk och en koppartrasa.

Det sista temat i ekopilotprojektet var att välja en egen miljöutmaning. Jag valde att försöka minska mängden rengöringsmedel vid städning i hemmet.

image

Vänstra sidan är gnuggad med koppartrasan, funkar bra!

Det finns många alternativ till rengöringsmedel, flera metoder hittar du på diverse sidor med husmorstips, bl.a. i ekostil-bloggen. Jag gjorde det enkelt för mig och inhandlade några mirakeltrasor, men ättika och citronsyra är också bra alternativ.  När tvättmaskinen blir smutsig (som den ju blir av moderna miljövänliga tvättmedel och tvätt i låg temperatur) brukar jag köra en 90-gradare med en matsked citronsyra. Citronsyra är också perfekt för att avkalka kaffebryggare, vattenkokare mm. Ättika är också bra till mycket i städsammanhang.
I en liten affär hittade jag också en koppartrasa. Koppar är en mjuk metall som inte repar porslin, keramik eller annan metall. Med den kan man gnugga diskbänken så att den skiner, funkar också på spishällen och på rostiga cyklar.

Jag måste säga att jag är jättenöjd med resultatet!

Vänstra duschdörren

Vänstra duschdörren är rengjord med mirakeltrasa, stor skillnad, eller hur?

Har man städhjälp tycker jag att man kan prata med städföretaget. De är säkert öppna för önskemål gällande rengöringsprodukter och många har en miljöpolicy.

4 Comments

Filed under vatten

Gästblogg: Seattle’s New Ban on Plastic Bags

Downtown Seattle med Mt Reiner synligt i bakgrunden. Foto: Michelle Speir

Downtown Seattle med Mt Reiner synligt i bakgrunden. Foto: Michelle Speir

Lisas miljöblogg goes America! Jag tycker det är intressant att ta del av vad som händer på miljöområdet i andra delar av världen. Här i Sverige kan vi ibland få för oss att vi är ledande när det gäller miljöhänsyn, men det är långt ifrån sanningen, många länder/regioner/städer har radikala lagar och lösningar på miljöområdet. Därför bad jag min goda vän Michelle att skriva en gästblogg. Michelle bor i Seattle och jobbar som teknisk skribent.  Här kommer den:

I’m a Seattleite who is proud to live in one of the most progressive cities in America.  Seattle is well-read, educated, liberal, and we pride ourselves on our environmentalism.

Last summer, beginning July 1, 2012, the City of Seattle banned the use of plastic shopping bags. This probably sounds inconsequential to Scandinavians and Europeans, but to Americans, it’s a huge deal. Grocery stores have provided customers with free shopping bags since before I was born. When I used to visit Germany while growing up (my mother is from there), I always thought it was annoying and strange to have to bring your own bags to grocery stores. I didn’t consider the environmental aspect.

Until I was a teenager, all grocery bags were paper. Then, sometime in the ‘80s, plastic bags were introduced. They were a revolution. They were touted as being more environmental because they (supposedly) saved trees. They were also more convenient—they had handles, they took up almost no room on their own, and at home you could reuse them for all kinds of things, from picking up your dog’s poop to carrying wine and crackers to a friend’s house for a dinner party.

But now, plastic bags have become a scourge on the environment. As awareness of the problems created by plastic bags bags  (these thin grocery bags are so light and they just blow around everywhere polluting waterways and killing marine animals) became widespread, the City of Seattle began discussing the idea of a ban. Retailers balked, and it turned out that plastic bag manufacturers are a large and powerful political force. The measure almost passed several years ago, but the plastic bag lobby was too powerful and it stalled. But finally, last year, it went through. Not only are plastic bags now banned, but paper bags, which stores can still provide, cost 5 cents each.

A sign at Target, a department/grocery store in downtown Seattle

A sign at Target, a department/grocery store in downtown Seattle

Despite Seattle’s overall “greenness,” many people were outraged. They didn’t like the government “telling us what to do.”  They feel they have an inborn right to have free bags every time they shop. A lot of Americans, unfortunately, have an entitled attitude. Our country values personal independence and freedom of choice. That’s great to a point, but any hint of government control is derided as “socialism”—as if that’s a bad thing!  Stories even started to circulate that reusable bags are dangerous (!), because some people have supposedly gotten sick from dirty bags. Here’s a recent article on the subject—note the line at the end that says, “…or, maybe, just let people make their own decisions.”  That’s the attitude I was talking about. I mean, really—has Europe been facing a health crisis for decades because of reusable bags?  I don’t think so.

http://www.bloomberg.com/news/2013-02-04/the-disgusting-consequences-of-liberal-plastic-bag-bans.html

Personally, I embrace the ban. I think about how Europeans have been bringing their own bags to grocery stores for decades. It’s just normal over there. I actually bought reusable grocery bags even before the ban went into effect. But wow, old habits are hard to break!  I keep my bags in my trunk, and even after several years of having them, I often walk into the store without them. A lifetime of habit can be hard to change. But it’s becoming more automatic all the time. My 6-year old daughter won’t remember a time when stores had plastic bags. For her, it will be normal to bring her own bags shopping. I hope this change sticks, so that the next generation will have the European mindset about grocery bags.

Några fler vackra Seattle-bilder.

Space Needle

Space Needle Foto: Michelle Speir

Downtown Seattle Foto: Michelle Speir

Downtown Seattle Foto: Michelle Speir

 

 

Leave a Comment

Filed under politik och diskussioner

KTH | Slut på textil-slöseriet

Verkligen intressant! Kommer våra gamla underkläder och strumpor samlas in för att bli nytt tyg i framtiden? http://www.kth.se/forskning/pa-djupet/slut-pa-textil-sloseriet-1.342018

Leave a Comment

Filed under Tips

I badrumsskåpet

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så var alltså denna månads ekopilotuppgift med tema vatten att gå igenom badrumsskåpet och lista vad som finns, vad som redan är miljövänligt och vad som inte är det och som kanske kan bytas ut. Hur mycket olika skönhetsprodukter behöver man egentligen? Vi hade över 100 stycken. Av det var c:a en tredjedel miljömärkt. Det förvånade mig att det inte var mer för vi försöker verkligen göra medvetna val. Vi handlar en hel del på Body shop t.ex. eftersom vi uppfattar dem som miljövänliga men när jag kollar innehållsförteckningarna så hittar jag en hel del dåliga ämnen.

image

Min sida av badrumsskåpet, min man har en egen sida + 3 överskåp och under de båda tvättställen. Gott om plats men ändå helt fullt!

image

Till uppgiften hörde också att rensa ut allt som vi inte behöver och slänga i soporna istället för att låta det komma ut i avloppet till renkngsverken och kanske vidare ut i våra sjöar och hav.

image

Gamla solkrämer, deodorant med aluminiumklorid och massa onödiga gratisprover hör till det som åkte ut.

Ibland är det svårt att hitta miljövänligt, men oftast går det. Man får skaffa sig nya vanor och handla på nätet t.ex.

Köptips
Länkar till bra affärer och webbshoppar finns på Ekoguiden
Apoteken har mycket bra, miljömärkt solskydd, smink av märket Idun, deodorant utan aluminiumsalt, sedan har de sina egna miljövänliga märken
Lush har tvålar,  krämer och hårschampo i fast form. Visserligen innehåller deras produkter mycket parfym, varav en del är syntetiskt så det kanske man ska kolla innan man handlar.

Vi köpte en del olivoljebaserade produkter i Grekland, då ska man hålla utkik efter EUs ekosymbol.

I lyxklassen har det poppat upp nya produkter sedan några år tillbaka som svenska Estelle & Tilde och Weleda har ju funnits länge

Till barnen väljer jag Änglamarks schampo och balsam från Coop

Till sist vill jag påpeka att jag är ingen skönhetsexpert och ingen kemist, kommentera gärna de fel som den här texten säkert kryllar av.

Vill du också rensa badrumsskåpet? Kolla länkarna i mitt förra inlägg för vägledning. I januari är det studiebesök på Fors reningsverk, då hoppas jag få lära mig ännu mer!

Tänk på miljön i jul och ha en riktigt God jul och ett gott nytt år!

3 Comments

Filed under Min vardag, Tips

Tema vatten

Nu har vi kommit till tema vatten i ekopilotprojektet. Eva-Lotta Thunqvist, forskare på KTH som också har följt oss ekopiloter under året,  höll en mycket intressant  föreläsning och vattnets kretslopp och hur vi människor på olika sätt påverkar detta, läs mer här.

Som vanligt har vi ekopiloter fått en hemuppgift kopplat till temat. Denna gång är det att kolla djupt in i badrumsskåpet och dokumentera vad som finns där och sedan rensa ut alla onödiga produkter. Jag tänkte också ta en titt på ett annat skåp som finns högt upp under taket i köket för sådant som absolut inte får nås av barnfingrar, ett skräckkabinett av flaskor och sprayburkar som jag nästan aldrig använder eftersom jag misstänker att de är farliga för miljön men ändå inte förmått mig att slänga. Till vårt försvar kan sägas att en del av det fanns redan när vi flyttade in i huset och är inte inköpt av oss. Ta fram miljöskämskudden för jag tänkte visa öppet bildbevis på hur det ser ut..

Leave a Comment

Filed under Min vardag